..:: evokenivo ::..

Vår klimp som äntligen börjat visa sitt rätta jag igen efter flera veckor av sjukdomar och elände som bara avlöst varandra. Idag blir han nio månader, lika länge har han varit hos oss som han myste i min mage, dock lika älskad redan från start. Han är nu 70 cm lång och väger ca 8200 g. 

 

Tiden går och lillfisen växer. Han skryter inte med någon hejdundrandes viktuppgång men rundare och goare blir han dag för dag. Älskade unge!

Sommar är bra! Och vår har varit riktigt go hittills, förutom att Emil lyckades pricka tre av sina fyra semesterveckor på sommarens kallaste dagar. Men vi är glada ändå.

Vi har hunnit ett par vändor till Örebro där morbror Arvid introducerade Lukas för fotboll. 

Vi åkte till Mullsjö och firade med Milla och Andreas som blev herr och fru Carlsson på självaste midsommardagen.

På grund av urbota dålig blogguppdatering har lillparveln hunnit bli både tre och fyra månader sedan sist. Han är rackarns söt vår unge.

Den 8:e maj blev lilleman två månader. Tiden går fort och det är roligt att se alla framsteg han gör. Det är en riktig liten sprattlis vi har här hemma, undrar vad det ska bli av honom. Fotbollsproffs kanske...tja, gärna för mig, då har vi pensionen säkrad =)

De här kläderna hade Emil som liten (och har använts av alla hans syskon också om jag inte tänker fel). Det har blivit en grej att fota alla (Emils föräldrars) barnbarn i samma kläder så självklart skulle Lukas dokumenteras i outfiten också. 

För ett par veckor sedan tog jag och Lukas bilen till Sala för att hälsa på min farmor, alltså Lukas gammelfarmor, Lisa. Hon har hunnit bli hela 100 år så det var riktigt häftigt att se Lukas ligga i hennes famn. 

Dagarna går in lite i varandra nu när man är hemma och är mammaledig. Inne på andra veckan "själv" hemma. Emil är tillbaka på jobbet även om båda han och jag hellre skulle vilja att han var här hemma med oss. Varje dag ensam med en bebis är ett litet oförutsägbart äventyr. Man vet aldrig hur dagen blir. Den ena rullar på hur bra som helst med en nöjd bebis som sover massor själv i sitt babynest, då har man tid att fixa här hemma, sminka sig, äta i lugn och ro osv. Andra dagar är han kinkig och vill bara vara i famnen, då blir det svårare att fixa och dona. Övar så gott jag kan på att göra saker med en hand. Så småningom när han blivit lite större funkar säkert en babysitter eller en bärsele bra, men till dess är det armen som gäller. Får se det som workout =)

Det är svårt att låta bli att fota honom hela tiden, han är världens sötaste. Blir tyvärr mest med mobilen, får inte glömma att fota med riktiga kameran också. Här kommer ett litet axplock från veckorna som gått.

Den 8 mars kl 13.42, prick en vecka för tidigt, kom vår älskade son till världen - Lukas! 52 cm och 3 170 g.

Det är nästan svårt att förstå hur mycket kärlek som kan rymmas i hjärtat för en sån här liten krabat. Han är vackrast i hela världen. 

I fredags jobbade jag min sista dag och är nu officiellt mammaledig. Känns lite konstigt men än så länge väldigt skönt. Ska ta det lugnt och fixa och dona lite här hemma. Bullbak står på listan idag så vi har nåt gott i frysen att bjuda på när det kommer gäster efter bebisen kommit sen. 

Jag var inne på jobbet en sväng igår och blev avtackad av mina fina kollegor. Smarrig cheesecake, fina tal och en stor bukett med tulpaner och en massa presentcheckar. Så tacksam! Än så länge känns det som jag bara ska vara ledig några veckor och sen komma tillbaka, men så blir det ju inte riktigt. Poletten trillar väl ned så småningom gissar jag =)

v 39 (38-+2) idag. Det går framåt. Nu känns magen riktigt otymplig vilket den inte gjort så mycket innan tycker jag. Svårt att ta på sig strumpor och skor och vända sig i sängen. Ljumskarna har fortsatt att göra ont, lite synd då jag gärna gått promenader. Samlar även på mig mycket vätska så, framför allt, ben och fingrar sväller massor. Har införskaffat ett par heta stödstrumpor =) inte det vackraste men hjälper väldigt mycket. Men i övrigt har jag inte mycket att gnälla på =) 

Igår åkte Emil Vasaloppet (Öppet spår) som steg två i att göra en svensk klassiker. Kan inte nog säga hur stolt jag är. Nio mil i mjuk snö och plusgrader. Bara Vätternrundan och Vansbrosimmet kvar i sommar sen har du fixat klassikern! Hejja du! 

Vi har länge planerat att bygga ut vårt hus, ett nytt vardagsrum som i samma veva ger ett större kök. Köket som det är nu är konstruerat för att bara vara en person i. Ska Emil och jag bre mackor samtidigt eller om en lagar mat och den andra tömmer diskmaskinen så krockar vi konstant. Osmidigt värre! Dessutom är vårt hus väldigt avlångt med köket i ena änden och vardagsrummet i andra med en lång korridor emellan. Det ska vi ändra på!

Vi har äntligen fått bygglovet godkänt! Wihoo! Behöver någon enstaka kompletterande uppgift från vår kontrollant och såklart spika lån med banken helt och hållet, men under våren har vi tänkt att påbörja projektet. Ska bli så roligt! Fullt medveten om att det kanske inte går lika smidigt med som utan bebis, men roligt ska det bli!   

Ett par gamla bilder på huset då vi var alldeles nyinflyttade. Det är alltså på baksidan (bild två) som vi ska bygga ut ett nytt rum, ganska precis mellan den fallfärdiga hammocken och den vita stuprännan. 

Dags för en liten maguppdatering tänkte jag, framför allt för er som inte träffar mig med jämna mellanrum. Idag går jag in i vecka 37 så ganska exakt fyra kalenderveckor kvar. Får se om bebisen vill ligga kvar hela vägen eller kanske till och med längre (nog bäst att vara inställd på det). Har ju mått ofärskämt bra större delen av graviditeten men nu känner man att man är inne på slutveckorna. Magen känns väldigt otymlig, ryggen börjar ta stryk, jag sover sämre och är tröttare än vanligt. Ljumskarna har börjat göra hemskt ont också, det är väl liten som sjunker längre och längre ned antar jag. Men jag ska inte klaga, i det stora hela mår jag fortfarande bra och många mår ju sämre redan långt tidigare än såhär. 

Men bebisen är välkommen när som helst efter nästa helg då Emil åker norrut ett par dagar för att åka Vasaloppet. Vore ju redigt taskig tajming ifall ungen bestämde sig för att komma just då =) då blir det hyrbil i ilfart hem. 

Som stolt faster säger jag välkommen till världen till lilla Sigrid, min andra brorsdotter och Elsas lillasyster. Och en till kusin till bebisen i magen. Ser fram emot att träffa dig! 

 

Igår kom äntligen vagnen som vi väntat på så länge, en Brio Smile. Vi beställde den redan i oktober men den har varit helt slut på huvudlagret ända tills nu. Vi visste att det skulle dröja länge, men lite skönt känns det ändå att ha den hemma, ifall (mot enorm förmodan) bebisen skulle få för sig att komma ut tidigare än planerat.

Ikväll har vi packat upp allt och testat att sätta dit, plocka av, fälla upp och fälla ihop. Lite knixigt är det allt men det ger sig nog =) Vi köpte ett paket med liggdel, sittdel och babyskydd (varför heter det så förresten? Varför inte bilbarnstol?) och alla passar i samma fästen på vagnens chassi. Supersmidigt!